De senaste veckorna (eg månaderna) har varit de mest intensiva jag kan minnas att jag upplevt. 

Fredag, 09/15 (som de skriver datum här), har jag, hittills, haft en dag som JAG kontrollerat. En dag för återhämtning.

Efter en kortare period med lite dystra miner och tankar hos barnen var de imorse mer sig själva igen. Elli såg fram emot skolan och frågade om hon fick ta skolbussen hem också. Försökte låta helt normal när jag svarade, ville eg hoppa upp och ner och jubla. Olle uttryckte att det ÄR en lång dag i skolan och det ÄR tråkigt att de bara har en rast på hela dagen. MEN han klev på bussen och vinkade glatt till mig. Nyp i armen 1. 

Jag tog min morgonpromenad, har hittat en sväng där jag slipper trafiken, en och annan bil passerar bara. 

Efter det och lite WhatsApp/FaceTime samtal hem så började jag min mathandlingsrunda. Klockade idag, det tog mig 1 1/2 timme att göra alla stopp. Mitt i det fick jag ett mail från American Express som sa att min ansökan om kort här var "approved"!  Nyp i armen 2!

Jag minns inte vem som tipsade mig om att skaffa Amex i Sverige, men TACK om du råkar läsa det här. Det fungerade som tänkt och jag kan nu börja bygga upp min kredithistorik här. Varför det är viktigt? Det underlättar i ALLT att vara med i "systemet" och jag blir mer "min egen" igen. Annars är man väldigt beroende av sin man hela tiden. Jag kommer t ex att kunna ordna mobiler till barnen SJÄLV, jag behöver inte Fredrik med mig. Jag kommer att kunna visa breven från Amex som giltigt underlag för "residency" när så behövs. Låter kanske krångligt och det är det också.

Så nu undrar jag, vad hände? Och som det stod på DI "Det går bra nu, det går nästan FÖR bra"

Men nu njuter jag av stunden (faktiskt) på uteplatsen, med en kaffe och en tidning!

Ha en fortsatt underbar fredag!

Yeah, aha, aha! 

KLART!!

Hmm, hinner glömma vad det var jag skulle skriva, dagarna är så fyllda, går så snabbt och det susar i huvudet vid sängdags.

Ikea: det var som i Sverige, samma utseende, samma lukt.  Drabbades av en släng av hemlängtan, ensam som jag var. Fast hemma är ju här!? 🤗 Saknaden efter de stora barnen hemma finns där hela tiden, men ibland blossar den upp ännu mer. Gick omkring euforisk och gråtfärdig på samma gång. 

Något som inte var lika var korven!🌭Var är wienerkorven?! Jag brukar inte så ofta äta den i Sverige iof, men nu var jag i New Haven, lax-wrappen fanns inte för dagen och jag skulle ändå handla godis och kräftor i kassan vid korven. Den var inte god! Korven alltså. 

Barnen har olika perioder med olika känslor kring det här med flytten, skolan, språket osv. Inget konstigt alls och det behöver hanteras. Miljön i matkön/köpa mat, att inte förstå, att känna sig ensam som enda svensk, listan är lång. Har fått höra att en dipp just nu var väntad och nästa om ca sex veckor. Jag  var idag på PTA-möte på Olles skola och träffade där en mycket trevlig och hjälpsam kvinna som hjälper mig att "volunteera" i biblioteket på skolan. Föräldrar är inte "välkomna" på skolan om det inte är så att man är där för att hjälpa till. SÅ, det som jag tänkte kunde få ta ett halvår isf, tills vi var ordentligt på plats, hände redan nu. Det är ju därför jag är här. Mitt jobb är barnen och familjen. Förhoppningsvis kan min närvaro hjälpa till. Skolan, lärarna, är helt fenomenala. De mailar och vill ha återkoppling dagligen, för att på bästa sätt, tillsammans, kunna hjälpa. Jag är inte orolig, det kommer bli bra. Tänker mig in i situationen att sitta ny på jobbet i Kina, och förväntas bara haka på. 🙈🙉🙊

Olle hittade en "liten": 

En eftermiddag i ishallen på det där jag fick möjlighet att ställa alla mina frågor om det "cocktail-party" vi blivit inbjudna till om ett par veckor. En slags lag-fest/teambuilding för föräldrarna. Frågorna är naturligt många i en annan kultur. Jag fick svar på de flesta👗👔👍

Visdomsord från hallen:

   (Skate, eat, sleep, repeat)

Nu står livearena på, med Malmö-Rögle från tidigare idag. Malmö vann 4-1!👍👏❤️

Till mina stora, ❤️❤️

Det var det jag tänkte skriva om ikväll men det får bli en annan dag. Jag hade skrivit ett rätt så långt inlägg och var på sluttampen. Lyckades på något vis sjabbla till det och texten försvann. 

Orkar inte börja om 

Lördag morgon, bright and early! Fredrik och Olle körde till hemmamatchen på Twin Rinks kl 8. Elli och jag hade ett möte med nya familjer på Staples High School. På gångavstånd!!!  Händer inte ofta här!

Trevligt återigen och nu börjar vi känna igen varandra😊 Olle gjorde två mål i sin match och var så klart nöjd med debuten i US Hockey.

Efter det besökte vi Citibank och min förkänsla att vi inte skulle gå i mål stämde. Jag väntar TÅLMODIGT på mitt SSN, som kommer i ett brev från myndighet, som kommer vara en biljett in. Inte SSN i sig, utan brevet från myndighet till mig

Börjar vänja mig så vi bara gick vidare med dagen. Olles baseballmatch stod på tur. CARDINALS 

Direkt från matchen till Mets på Citifield. Premiärkörning till New York, pust!

Härlig kväll ihop och sen hemfärd. Äventyr! GPS:en ledde oss runtrunt p g a avstängda vägar. Till slut lyfte vi blicken och läste skyltar, enkelt! 🤗😁 Sent blev det och få timmar till väckning 6.30

Ny hockeymatch, tänk att vi nu kör runt i USA och besöker hockeyladorna! Det är "samesame", mitt i ingenstans finns en arena med isar t o m i etage! 

I tempo åkte vi efter vinst till "Skaters Landing", en butik/verkstad i Greenwich där vi provade ut Ellis nya skridskor. De är på väg men under tiden behövde vi åtgärda hennes nuvarande. De töjdes ut och slipades. Olles skridskor med ett hack från en krock fick en slipning med. Våra två killar var imponerade av "skillsen" hos sliparen😁Nytt favvo-ställe🤗

Ikväll har vi pratat med kusinen Cecilia i Florida, de håller ut och väntar det värsta inatt❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Jag åkte direkt till SSN-byrån imorse, hängde på låset. Hoppas det är de sista orden jag behöver skriva om den här processen. Jag har ett nytt intyg att det är på G. 

Efter det, kl 10, hade jag en hel dag framför mig, med bara Ellis bokning i Greenwich på em.

Jag ordnade till Olles kalas,    

satt ner och åt lunch på baksidan och bläddrade i en "People" (en bra tidning att läsa om man vill komma in i engelskan, lättsmält), tog en promenad/löptur. Under den turen reflekterade jag över all prunkande grönska, vad skönt att ha tid att reflektera! 

Ikväll monterade vi Olles "utslagsplats" på framsidan, succé! 

Oavsett vad som sker idag så är det världens bästa Olles födelsedag! Vilken kille!  

Ett litet rep leder till hans present!

Orkar man inte läsa turerna kring mitt förbenade nummer slutar man läsa nu. Skyll dig själv🤣

Ringde Amex imorse för att höra om möjligheten att överföra krediten från Sverige hit. Skaffade Amex bara för att kunna skynda på kreditvärdigheten här. Det första de bad om var SSN. Det började pysa rök från mina öron. Bestämde mig snabbt att efter PTA-mötet skulle jag köra raka spåret till Bridgeport där närmaste kontor ligger. 

Lite stressad drog jag fram mappen och passet och körde iväg. En strejkande diskmaskin gjorde inte saken bättre. 

Kom fram till adressen jag googlat fram och gick in för att ta hissen till 3:E våningen. Där sitter en silvertejp(!!!!!!?) där det står "moved". 😳 

Ett stackars äldre par i samma ärende såg lika frågande ut. Började känna mig liiite sammanbiten men körde iväg för att hitta rätt adress. Väl där upptäckte jag att det var betalparkering, med quarters. Har ALDRIG kontanter, här måste man ANPASSA sig. In på fik, handla, växla och tillbaka igen. 

Nummerlapp, vänta, vänta, vänta.

Min tur och går fram till luckan. Mannen bakom glaset är lite skonsam och ber om att se ansökan, "Du måste börja från början, det har gått för lång tid" WHAT!???! "Hade du kommit för två veckor sedan hade det varit en knapptryckning"  Jag VAR ju där två veckor sedan på Manhattan! Inga spår efter det🙄

Han börjar knappa in uppgifterna men ser mer o mer frågande ut. Vänder tillslut passet mot mig för att jag ska läsa upp expirationdate. JAG HAR FÅTT MED DET GAMLA PASSET! J-vla skit-stress!

Packar ihop mina papper och säger "på återseende".

Då har jag fixandet av de övriga sakerna kvar, kör som en skottspoling mellan olika butiker och warehouse. Sista stoppet är i Stamford, Olles hjälm. På väg tillbaka missar jag avfarten och istället för att ha 30 min tillgodo innan hämtning på skolan så fick jag 5. Hann slänga av allt hemma innan jag körde igen. 

Slog av en propp och fick sen igång diskmaskinen

Det glamorösa hemmafrulivet?