Tömmer lådor så svetten rinner, ja det är fortfarande väldigt varmt. Vi har AC inne men springer man fram o tillbaka med prylar och kör knä/ryggböj 30 ggr/minut så blir man varm ändå. 

 

Förundras när jag ordentligt inpackat hittar två ljusstumpar🤔😆Skulle inte kunna bli flyttgubbe, jag hade varit FÖR ifrågasättande om nödvändigheten att flytta med vissa saker.

 

Fredrik ordnade med en liten låne-Mitsubishi under tiden vi väntar på att få loss den bil vi ska leasa. Man känner sig rätt liten bland alla SUVar och andra stora åk på vägen. 

Lite nervöst att köra ut första gången, det är lite andra trafikregler att hålla reda på OCH Westport är ett myller av vägar. Det är inte någon GPS i den lilla kärran så papperskartan blir välanvänd.

 Igår skulle jag hitta till uthyrningsfirman för en komplettering. Fick förvisso adressen men den sa mig inte särskilt mycket. Det var dessutom UTANFÖR kartan🙈Post Road är den väg som går genom samhällena som hakar i varandra. Det är en låååååång sträcka med butiker o sånt. Jag körde mot Norwalk på den och letade efter Westport Av som adressen var, letade efter en korsande gata som övriga Avenuer. Hade lite tidspress eftersom de skulle stänga kl 18 OCH jag skulle hinna tillbaka för att hämta upp F på tåget. Det är galet mycket trafik vid den tiden på em så det som skulle kunna ta 5 min istället tar 30 min! Iallafall, hittade inte någon Westport Av så jag stannade och gick in och frågade. Hamnade i en butik/shop med BARA serietidningar. Hann inte fördjupa mig men jag tror det var för samlare. Intressant! Där hade jag nog inte gått in annars, om jag inte varit vilse😁SÅ jag frågade efter adressen och precis som alla andra jag hittills träffat så var han väldigt hjälpsam. Han sa "ahaa, du ska tillbaka, det här är 135 (jag skulle till 400något), mittemot Staples ligger det, på samma sida som jag". JAG VAR PÅ RÄTT VÄG! Den hade tydligen bytt namn någonstans. Tempot är högt så man sitter inte gärna o sniglar fram och läser alla skyltar. 🙄

 

Något som är väldigt speciellt är artigheten, eller vad det är. Man hör ständigt "sorry". Om man råkar nudda någon(oundvikligt på tunnelbanan), om man i mataffären NÄSTAN krockar med kundvagnen, om man hamnar samtidigt i en dörröppning och då någon MÅSTE gå först så gör man det med ett "sorry". 

 

Idag kände jag mig mer bekväm med att köra runt och att döma av barnens jubel när vi faktiskt hamnade där vi skulle och deras ramsande "mamma är bäst" så var de nog inte heller helt bekväma i bilen med mig igår. 😂

 

Imorgon, lördag, ska Optimum komma för att installera telefon, wi-fi och tv. Vi har varit två läger, jag o barnen i ett o F i ett. När vi gått och ätit så har jag och barnen, som törstiga savanndjur, sörplat fritt wi-fi medan F tyckt att vi kan umgås. Umgås?! Det är ju det enda vi gjort hela dagarna!! 😆Jag erkänner att jag är "beroende" av kontakt med omvärlden och är nyhetstörstande. 

Så.

 

 

Lite otakt som nu kan jämnas ut en smula, ett normalläge. Hoppas bara att det fungerar som det ska bara.

 

På kvällen är vi bjudna på barbecue där vi kommer träffa nya och gamla Westporthandelsbankare. Ska bli kul!